Joakim Johansson och Ronja Björkqvist driver ungnöts- och dikoproduktion tillsammans med Joakims föräldrar i Kolstad, strax utanför Borgholm på Öland. På gården finns 200 ungnöt och i år har man utökat dikoproduktionen från fyrtio till sjuttio djur. Dessutom driver familjen smågrisproduktion med 250 suggor. Leverantörer till KLS slakteri i Kalmar, bara några mil härifrån, har de varit i alla år.
Nya märken till kalvningssäsongen
Gårdens kalvningssäsong börjar i mitten av december, och då planerar Joakim och Ronja att förse de nyfödda kalvarna med elektronisk ID-märkning.
– Vi har stort intresse att välja rätt tjur på rätt djur, så för att optimera på individnivå arbetar vi med seminering, berättar Joakim. Vi inseminerar könssorterat för att få kvigkalvar av de kor vi vill rekrytera av och tjurkalvar av resten. Vi hoppas att man i framtiden ska kunna scanna öronbrickorna och få in djuren i det digitala managementprogrammet och direkt kunna fylla i exempelvis semineringen digitalt, i stället för att behöva skriva lappar som sen ska läggas in manuellt.
– Jag tycker det är modigt av branschen att bestämma att de vill ha det elektronisk märkning. Som ung lantbrukare tycker jag det är ett steg åt vårt håll, säger Ronja.
– Det är ett stort branschkliv att vi kan digitalisera oss, säger Joakim. Vi måste hänga med i utvecklingen, och det innebär ju en effektivisering på slakterierna också som förhoppningsvis kan vara en bidragande faktor till att hålla slaktpriset på den höga nivå vi har idag.
Minskad risk för fel
Paret ser många fördelar med den elektroniska märkningen, framför allt när det kommer till spårning och att minska risken för fel.
– Det är toppen att ha all information digitalt och slippa gissa sig till en slarvigt handskriven siffra på ett papper som inte stämmer överens med öronmärkningen vid inköp av djur, säger Ronja. Att kunna använda EID till vägning av inköpta djur skulle också underlätta mycket.
– Jag hoppas att det kommer avläsare som är direkt kopplade till produktionssystemet, så man kan scanna öronmärkena och föra in information i sitt produktionssystem direkt, till exempel vid vaccination av större grupper djur, säger Joakim. Det skulle underlätta mycket i den dagliga hanteringen och minska manuellt arbete vid utsortering och hantering av slaktdjur. Jag tror det kommer utvecklas många hjälpmedel tack vare EID.
En nackdel de båda kan se är om man har den gamla sortens märken kvar.
– Det blir ett glapp i nummerföljden på kalvarna, säger Joakim. Jag vill helst ha hondjuren i nummerordning för att veta ungefärlig ålder på dem, men vi har bestämt oss för att skrota de gamla märkena och hoppa över de redan uttagna numren.
Effektivare arbetsflöden på gården
Joakim och Ronja uppmanar även andra nötproducenter att ta klivet och börja med EID.
– När vi nu framåt beställer hem ersättningsmärken till våra djur så kommer vi beställa EID för att få hela besättningen digital, säger Ronja. Vi kommer även beställa EID till dikorna som redan har kompletta ”gamla märken” för att alla ska vara likadana.
– Inköp av öronmärken är en så liten summa per djur, det är inte det som avgör på slutraden om kalkylen går ihop eller inte, fyller Joakim i. Hos oss har vi så mycket information vi kan digitalt, som produktionsuppföljning, djurinformation, behandlingar, semination och beteslistor. Det är smidigt att stå i stallet och fundera på något om ett djur, kunna logga in i Växa och se alla info direkt i telefonen. EID kommer hjälpa oss att ta nästa kliv i produktionsuppföljningen och det dagliga arbetet med djuren!
